Hur påverkar reporäntan mitt bolån?
Vad är reproränta?
Starkt förenklat är reproräntan den ränta som gäller mellan Riksbanken och vanliga banker när Riksbanken lånar ut pengar till dem. Ordet kommer från engelskans ”repurchase agreement”. I Sverige används ofta ordet styrränta.
En av riksbankens viktigaste uppgifter är att se till att vi i Sverige har en lagom inflation. Vad som är lagom kan förstås diskuteras, men under några år har man satt målet till 2 %. Om ekonomin tenderar att överhettas höjer man styrräntan, och när ekonomin inte utvecklas tillräckligt sänker man den.
Begreppet reproränta infördes i mitten på 90-talet. Sin högsta notering hade den 1995-1996, då den låg på 8,91 %. Under finanskrisen 2008-2009 sänktes reproräntan i så gott som hela världen, då förstås även i Sverige. Exempelvis sänktes den i december 2008 med rekordstora 1,75 %. Efter flera sänkningar nådde reproräntan 0 % i oktober 2014, och har sedan dess fortsatt ner, dock i små steg. Reproräntan är för närvarande -0,5 %.
Bolån
Bolån är, enkelt uttryckt, ett lån man tar för att köpa en bostad. Bankens säkerhet är att de har huset som pant. Banken tar inte över huset rent fysiskt men man får ge banken ett så kallat pantbrev, som gör att de säkert får ut sina pengar om huset säljs. Just nu är bolåneräntor låga, många bolån ges med 2-3 % ränta för rörlig ränta.
Räntans funktion
I ett mer normalt fall med positiv reproränta ger reproräntans storlek bankens kostnader för inlåning av kapital. Till detta måste de vid utlåning lägga till sina kostnader för personal, lokaler, omkostnader och vinst till ägarna. I de flesta fall är påslaget vid bolån 2-4 %. Vid så kallade blancolån ligger man högre för att kompensera sig för den större kreditrisken.
Reproränta – bolån
Om reproräntan är positiv kan man se ett ganska tydligt förhållande mellan reproränta och utlåningsräntan. Då man tar ett lån med rörlig ränta ligger den typiskt 2-4 % över reproräntan. Vid ett bundet lån ligger räntan högre, eftersom banken vill gardera sig mot höjning av reproräntan. Om man alltså tänker sig ett påslag på reproräntan på 3 % kan bolåneräntan se ut så här:
- Reproränta 6 % ger bolåneränta 9 %
- Reproränta 5 % ger bolåneränta 8 %
- Reproränta 4 % ger bolåneränta 7 %
Det här förhållandet stämmer oftast bra ner till 0 %. Vid en reproränta på 0 % är bolåneräntan 3 %, men om reproräntan går under 0 % stannar bolåneräntan. En reproränta på -1 % ger med största sannolikhet en bolåneränta som ligger kvar på 3 %. Bolåneräntan följer alltså inte längre reproräntan. Orsakerna till detta är flera, men en av de viktigaste är att vid en negativ reproränta borde insättarna få betala för att sätta in pengar. Det finns dock ingen bank som tillämpar det. Sannolikt skulle insättarna fly från den bank som införde det.
Principen är således att så länge man har en positiv reproränta följer bolåneräntorna reproräntan ganska troget, men vid reproräntan noll stannar bolåneräntorna. Först när Sverige återigen får positiv reproränta kan man förvänta sig en uppgång av bolåneräntorna.